Finlands krig

SMB:s artikelserie om Finlands krig

Svensk neutralitetspolitik var framgångsrik i det gångna seklet fram till dess sista decennium. Numera har själva ordet ifrågasatts

AV ÖVERSTELÖJTNANT BERTIL NELSSON

Neutraliteten förorsakade verkligt svår vånda under de finska krigen. Åren 1939-1940 grupperades stora svenska styrkor i Norrbotten under en högvinter för vilken förbanden saknade utbildning. Samtidigt utkämpade finländarna sitt vinterkrig längs hela dess långa front. Många svenskar greps av en intensiv vilja att komma finländarna till hjälp. Samlingsregeringen förklarade Sverige ”icke krigförande”, skickade strax flygplan och vapen till finländarnas hjälp och tillät att en kår av frivilliga sattes upp. Det talades rentav om att hela förband skulle ställas till förfogande. Men få enheter skulle ha motsvarat kraven och det hela blev ett svårt dilemma. Förr eller senare befarades det att övermakten skulle bringa Finland på knä.

År 1944 tvingades Finland byta sida och vända vapnen mot sina gamla vapenbröder. Tysk-finska kriget bröt ut i Lappland.

AV ÖVERSTELÖJTNANT BERTIL NELSSON

I mer än tre år hade tyskar och finnar kämpat mot en gemensam fiende – Sovjetarmén. Det fanns en avgrund mellan Hitlerdiktaturen och den finska demokratin. Men tre år av kamp sida vida sida hade skapat militära vänskapsband på alla nivåer. Så här beskrivs den tyske förbindelseofficeren general Erfurths avsked den 4 september 1944:

Mannerheim åtföljd av general Heinrichs och doktor Kalaja ledsagade besökaren till yttertrappan på vars terrass han blev stående tills Erfurths bil satt sig i rörelse. I den man som lämnade oss hade Mannerheim vunnit en förstående vän. Trots en åldersskillnad på mer än 10 år tillhörde de i någon mån samma, redan i första världskrigets virvlar sjunkna Europa inom kretsar, i vilka Europa då var lyckligt. Båda var genomträngda av det militära kallets storhet och börda, av officersyrkets ”servitude et grandeur”.

AV ÖVERSTELÖJTNANT BERTIL NELSSON

”Den nye statschefen installerades omedelbart vid riksdagens plenum. Det var en märklig högtid som fick en viss militär prägel, den nye presidenten var ju marskalk av Finland. Ceremonin var även präglad av lägets allvar; riksdagsmän och diplomater uppträdde i kavaj, militärer i fältgrått.

Huvudaktören spelade sin roll med värdighet. Marskalken inträdde på scenen med långsamma steg och med marskalkstaven i sin vänstra hand. Han stannade, allvarlig och orörlig, när han hörde talmannen, Väinö Hakkila, läsa upp riksdagens beslut om presidentvalet. Han satte sin monokel i ögat och tog ur en ficka upp först den finska texten till presidenteden, som han nu avlade och sedan den svenska versionen.

År 1939 anfölls Finland oväntat av Sovjetunionen. När Hitler ett par år senare föll sin förre alliansbroder Stalin i strupen, öppnade sig möjligheterna till revansch.


AV ÖVERSTELÖJTNANT BERTIL NELSSON

Vinterkriget 1939-40 berövade Finland de fördelaktiga ställningarna på Näset. Från Hangö i väst var vägen inte lång till livs viktiga finska centra och förbindelser. Om Sovjet skred till nya anfall kunde man knappast ge vika. Sovjet ställde också nya hotfulla krav – väl medveten om sin maktposition. Man krävde bland annat en ministers avgång och utlämning av järnvägsmateriel. Anläggningar som bortförts från Hangö skulle återbördas. Åland skulle demilitariseras eller upprustas gemensamt av Finland och Sovjetunionen. I juni hade tyskarna ockuperat Norge ända upp till Kirkenes. Samtidigt fullbordades den ryska ockupationen av Baltikum.

En Svensk Gladiator fotograferad den 10 februari 1940. Foto: Olof Malmsten

I luftstrid över Lappland

Sverige var som bekant inte i krig 1939-45. Men en inte obetydlig del av Sveriges flygvapen stred mot Stalins styrkor under det sovjetiska angreppet mot Finland 1939-40. En oväntad påminnelse om detta dök nyligen upp i finska Lappland.

Orvar Nilsson som finlandsfrivillig löjtnant 1944.
UR ”SVENSKA FRIVILLIGA I FINLAND”, NORSTEDTS 1989.


Överstelöjtnant Orvar Nilsson avled den 21 december 2008 i sin hemstad Halmstad. Han deltog i vinterkriget från början av januari 1940 till mars 1940. Från december 1943 till slutet av september 1944 var han plutonchef och tidvis kompanichef vid det svenska frivilligkompaniet. Därvid tillhörde han den lilla skara svenskar som i juni 1944 tillsammans genomkämpade slagen vid Tali och Ihantala. Han var en av Sveriges mest bemärkta soldater.

Orvar Nilsson var ordförande för Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförening. År 2003 belönades han med frihetskorset av andra klass av Finlands president.

SMB vill uttrycka sitt deltagande till hans anhöriga och publicerar till hans minne en tidigare intervju.

AV ÖVERSTELÖJTNANT MST BERTIL NELSSON

Nedgrävda i snön, illa rustade och oerfarna slogs de och vägrade trots övermakten att ge vika en tum. De höll – men utan ett antal åldrande eldrör hade de inte lyckats. Tio batterier och 57.000 granater var skillnaden – Taipales finska kanoner.

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!